Oftast är det inga problem att få saker publicerade på intranätet. Ibland kan dock tidsbrist ställa till problem men det brukar lösa sig, tack vare att vi är så många och spridda i organisationen som kan publicera på intranätet. Men ibland är det stopp. Ibland möts jag av argumentet att det behövs inte. Det kan vara att det står i personaltidningen eller att informationen ligger i en fil på en filserver och vederbörande tycker att, - det är väl tillgängligt(!), det räcker.
Då kan jag ibland bli stum av förvåning, för att strax fråga om det inte är viktigt att människor får denna information? Jo det är det ju. Men varför gömma undan den då? undrar jag. Och sedan är vi inne i en diskussion som brukar utmynna i något bra. Diskussioner är oftast bra och jag får se på saker genom andras ögon, det är intressant.
Det som slår mig då är att den här konflikten, om man kan kalla den det, beror på två saker.
1.
Vi har inte riktigt förstått hur stort informationsflöde varje människa träffas av varje dag och inser därför inte att vi som vill förmedla något måste underlätta för människor att ta till sig vår information. Få dem att må bra, känna sig respekterade och vilja ha vår information. Då kan vi inte gömma undan den långt nere i någon struktur eller i kryptiska meddelanden med en lång beskrivning av hur man hittar informationen. Vem orkar bry sig om det? Eller med ett språk som inte talar till dem man vill nå.
På internet har många fattat det här, mycket tack vare att företag tjänar pengar på det. Ju bättre man är på detta desto fler kunder får man. På ett intranät är det svårare att räkna hem pengar på att skriva bra texter. Jag menar att vi visst tjänar pengar på att ha en väl fungerande internkommunikation där intranät är en del. Men hur sätter vi siffror på det, kronor och ören? Det är svårt, vi som jobbar med detta begriper men hur ska vi få andra att förstå?
2.
Jag upplever att några (fler förr, inte så många nu) tycker att ett intranät konkurrerar med personaltidningen, med möten, med samtal och med deras egen kunskap. Hur många har inte kommit med farhågor om att vi inte kommer att träffas i möten utan bara utbyta information på intranät m m. Att vi människor inte kommer att fysiskt träffa varandra i framtiden utan bara kommunicera via facebook, intranät, msn (eller vad de nu kommer att heta då) och sitta framför en dator hela dagarna. Jag undrar varför en del tycker att det är så skrämmande med kommunikation via dator/webb. Och varför de inte inser att det är ett komplement, inte en konkurrent. Det finns inget intranät i världen som kan ersätta en bra personaltidning, ett samtal, de är flera sidor av samma mynt. Jag vet inte vad det beror på, det skulle vara intressant med andras syn på detta. För på något sätt måste vi ändå möta dessa skeptiker.
Inlägg
